Åldras – som en moped!

Vår kropp kan till vissa delar liknas vid en moped. Så länge den är relativt ny (ung) tål den ganska mycket, även om man ibland slarvar, innan den går sönder. Har man otur och köpt ett s.k. måndagsexemplar så kan den rasa ihop innan den ens börjat rosta! De flesta mopeder är dock inga måndagsexemplar och håller länge, särskilt om man sköter om den.
Om man nu sköter mopeden minutiöst kan det ändock bli punka, soppatorsk och lacken börjar rosta. Då och då måste delar bytas ut, ex. däcken och hjullagren. Är kvalitén på bränslet för dåligt så kan motorn sotas igen och gå sönder. Med tiden slits mopeden ut av materialutmattning trots att man regelbundet bytt motorolja och smörjt upp dess leder. Men den har hållit betydligt längre än om man misskött den. Frågan är om man haft lika roligt med mopeden som den som varit lite slarvigare!
Så är det också med oss människor. Och här kommer jag beskriva ”Åldras – som en moped”. Den kommer jag att skriva här lite då och då-  när tiden och lusten står mig bi.

Åldras – som en moped

När vi föds är inte alla delar av vår kropp ännu samspelta. Den består av miljarder och åter miljarder celler. De är redan under fosterstadiet organiserade till olika fungerande enheter, dvs organ, och ska fungera när man föds så pass att man överlever det första året tills man kan stå på ”egna ben”. Ännu har inte ”intelligensen” tagit över ”intuitionen” och det nyfödda barnet söker efter sitt allra viktigaste, modersbröstet, och får i sig det bästa som finns – modersmjölken. Den innehåller det bränsle och byggstenar som spädbarnet behöver för att växa till.

Många faror lurar det nyfödda barnet om hörnet, särskilt infektioner, och hon måste redan kunna försvara sig mot dessa angrepp. Under tiden som hennes kropp ska bygga upp ett försvar mot bakterier och virus så innehåller modersmjölken antikroppar som skyddar barnet under hennes första levnadstid. Men det räcker inte alltid till och det blir en kamp mot dessa inkräktare. Kroppen använder då en universalmetod: höja kroppstemperaturen, det som vi kallar för feber. Den förhöjda kroppstemperaturen dödar många bakterier och särskilt virus och det lilla barnets försvar, de vita blodkropparna, har fått sin första närkontakt med inkrätarna och bygger nu upp målsökande robotar, dvs antikroppar, inför nästa attack. Det kommer att komma många nya attacker med många nya fiender, det som vi kallar för barnsjukdomar. Långsamt byggs barnets immunförsvar upp och till slut går hon segrande ut i livet som tonåring inför nya utmaningar.

Alla går inte ut segrande, inte de som är immunsvaga. De immunsvaga kan man idag vaccinera med antikroppar mot många barnsjukdomar. Många är de barn som räddats till livet med hjälp av vacciner, särskilt i områden med misär och hunger. Vissa smittosamma sjukdomar har vi kunnat utrota med hjälp av vaccinationer, ex smittkopporna.

När man vaccinerar de som har normalstarkt immunförsvar eller behandlar lindrigare infektionssjukdomar, ex. öroninflamamtioner med antibiotika, så får inte immunförsvaret den träning som kan behövas längre fram i livet, när vi åldras då immunförsvaret åter blir svagare. Vi behöver även ett  starkt immunförsvar för att bekämpa muterade kroppscller, det vi kallar för cellförändringar, och som kan övergå till cancer.

Vilken betydelse vaccinationer  mot barnsjukdomar har för den framtida hälsa är en fortgående debatt inom medicinen. Big Pharma tjänar otroligt med pengar genom sina vaccinationer och andra medicinvetenskapliga vägar att bygga upp människans immunförvar är det så tyst om. Längre fram kommer jag dock nämna några sådana vägar – när barnet blivit lite större!

När barnet börjar få sina tänder är det dags för henne att prova lite annat än bara modersmjölken. Om den nya maten är svårsmält då blir det en liten chock för magen och tarmarna. De reagerar med kramp och smärta, det vi kallar för kolik. Det är nu mycket som kroppen skall lära sig att tanka! – för mopeden är det enkelt – dess motor tål bara en sorts ”soppa”. Kroppen är betydligt mer avancerad – den skall kunna ”tanka” i sig lite av varje, dels byggstenar i form av mineraler, fetter och proteiner, för att reparera sig själv, och dels energi i form av kolhydrater och fetter. I nödfall kan kroppen omvandla proteiner till energi. Dock tål inte kroppen att den tankas med vad som helst – efter några årtionden börjar det ena systemet efter det andra att knaka i fogarna och så småningom mår inte kroppen bra och man har nu blivit sjuk. Då kan kroppen behöva hjälp för att läkas – man går då till en som borde kunna läka, dvs till en läkare! Att ställa rätt diagnos, dvs kunna saäga vd som är fel, är svårt nog. Att bota är oftast ännu svårre – inte för inte kalals även detta kunnande fär läkekonst -och gör man detta med naturliga metoder kalals det för naturläkekonst. Behandlar man sjukdomar med s.k. vetenskapliga metoder kallas detta för skolmedicin. Jag kommer längre fram ge lite tips om vad kroppen mår bra, men först går jag tillbaka till magen och tarmarna.

Magen och tarmarna

Magen och tarmarna har mycket känsliga nerver, som  reagerar lätt på stress från omgivningen och som kan utlösa kramp i både magsäcken och tarmarna. En del personer har så känsliga magar att man kallar dessa för rådjursmage – så snart rådjuret blir skrämt tömmer den tarmarna – och motsvarande är det med många personer – så snart de måste göra något som kan stressa dem måste de gå på toaletten och tömma endera urinblåsan eller tarmarna eller både och.

När vi är unga är både magen och tarmarna väldigt elastiska. Äter vi för fort och tuggar för lite så kan maten börja jäsa i tarmarna. Då bildar tarmbakterierna gaser i så stora mängder så att tarmarna kan ”blåsas upp” som en ballong, därav namnet ballongmage. En del kallar en sådan buk för ölmage eller trumslagarebuk (när ex. hästar drabbas av kraftiga tarmjäsningar kallas detta för trumsjuka). Med åren tappar dock tarmarna lite av sin ”elasticitet”  och blir slappare vilket kan göra tarmarna någon meter längre. Hur får då tarmarna plats i buken?  – jo tarmen gör någon extra slinga – med risk för tarmvred. Ofta ”ramlar” tarmarna nedanför naveln som en klump och trycker ut bukväggen så den ”putar” ut nedanför naveln. Den där klumpen kan innehålla ganska så mycket gammal avföring och ofta är det svårt att dagligen kunna tömma tarmarna, ett tillstånd som kallas för förstoppning.

Magen och tarmarnas funktion skrivet 24 sept 2015

Det är fantastiskt hur avancerad människan är jämfört med en moped, som bara tankas med energi i form av bensin. Människan ”tankar” i sig inte bara energi utan även olika slags råvaror som i tarmarna ”smälts” ner, en process som ju också kallas för matsmältningen, för att sedan sugas upp av blod- och lymfkärl i tarmslemhinnan och så småningom hamna i levern som börjar prefabricera kroppens olika byggstenar som via blodcirkulationen transporteras ut dit de behövs för att reparera eller bygga upp det som förbrukats eller slitits ut, ex tarmslemhinnan som byts ut dagligen, eller bygga upp nya celler så att våra organ kan fungera år efter år.  Och inte nog med detta. Inne i kroppens alla celler bildas i sin tur hormoner, signalsubstanser, antikroppar, energi osv. Varenda kroppsceller är en liten förbränningsmotor och tillsammans bildar de olika organsystem som arbetar helt synkront. Precis som förbränningsmotorerna bildar avgaser, dvs slaggprodukter, så gör även våra celler. På de lärdas språk heter slaggämnen metaboliter. Vissa av dessa slaggprodukter kan kroppen återanvända medan andra måste ut genom våra utsöndringsorgan lungor, hud, tarmar och njurar. Fungerar inte allt detta får vi olika symtom som kan bli så besvärliga så de klassas som sjukdomar.

 

Magen

När patieber säger att de har ont i magen så menar de ofta att de har ont i buken. Med magen menas här magsäcken. Magsäcken har följande viktiga uppgifter:

  • Producera ett enzym, pepsin,  som ska finfördela, spjälka, äggvita.
  • Producera saltsyra som aktiverar aktiverar pepsinet till pepsinogen.
  • Sterilisera maten – med hjälp av saltsyra. Saknas det saltsyra så kommer det med maten bakterier och svamp in i tunntarmen, som normalt ska vara steril, och bidrar till både jäsningar i tunntarmen och till att tunntarmen inflammeras.
  • Bilda ett ämne, intrinsic factor, för att tarmarna ska bättre kunna ta upp vitamin B12.
  • Bilda bikarbonat, som insöndras i blodet för att höja pH-värdet i övrig matsmältningsvätskor, ex. bukspott och tarmsaft.
  • Blanda maten med saltsyra och pepsin.
  • Portionera ut den i magsäcken blandade maten in i tolvfingertarmen.

Ps. Kroppen försöker skydda sig mot att bli för sur. Det gör den bl.a. genom att kissa ut syror och utsöndra koldioxid, kolsyra, via lungorna. Vad som inte är allmänt kännt är att när kroppen blir sur aktiveras magslemhinnans celler att producera bikarbonat. Samma magcell som tillverkar bikarbonat tillverkar saltsyra. När kroppen behöver större mängder bikarbonat för att motverka försurning (som bl.a. ger upphov till olika inflammatoriska sjukdomar), så bildas även större mängder saltsyra. Detta i sin tur försöker kroppen bli av med genom s.k. ”sura uppstötningar”. Om saltsyran blir kvar i magsäcken kan den börja fräta på magslemhinnan och ge upphov till inflammation i magsäckens slemhinna, dvs det vi kallar för mmagkatarr. I svårare fall kan det uppstå magsår och fräts blodkärlen sönder i magsäckens vägg så uppstår blödande magsår.

Med vissa läkemedel, s.k. protonhämmare, kan man stänga av magcellens produktion av saltsyra – då avstängs samtidigt dess produktion av bikarbonat – följderna av detta är inte klarlagt men jag tror att detta bidrar till ökad urkalkning av skelettet och att benhinnorna i lederna inflammeras (artrit) för att med tiden vittras sönder så att det uppstår artros. (läs mer om detta under ledbesvär och översyrlighet). Men, dessa läkemedel (för övrigt en svensk uppfinning) kan både läka och förebygga ex. blödande magsår och här har vi då ett exempel på ett läkemedel som inte bara lindrar utan som även kan bota, om inte alltid men dock väldigt ofta!

Egenvård: Tugga maten väl, undvik det som du vet ger dig sura uppstötningar, använd dagligen Carbomin, 1 tsk varje morgon ca 20 – 30 minuter före frukosten. Vid behov kan du ta ytterliggare 1/2 tsk i ett glas vatten, antingen mellan måltiderna eller strax innan du går och lägger dig. Både vitlökssaft och bittra örter kan dels hämma och dels döda bakterier och svamp. Ds.

Nedan kommer jag vid tid att fortsätta att skriva om kroppen som en moped.

Mopeden har en tank som maganiserar bränsle. Från denna tank transporteras bränslet via en bränsleslang til förgasare där den blandas med syre för att sedan förbrännas i motorn (som ju också kalals för förbränningsmotor). Hos en del motorer skall bränslet passeras genom ett bränslefilter- hos kroppen motsvaras den av dels tarmslemhinnan som är ett slags filter och dels ute i kroppen av ett annat filter som kallas för ”den luckra bindvävnaden”.  Hos kroppen är det otroligt mycket mer avancerat. Magsäcken kan ”tankas” med bränsle som räcker någon timme men bränsle kan också lagras upp i depåer i kroppen, ex. i fettdepåer och som ”leversocker”, glykogen” i levern. Kroppen har flera olika typer av bränsleslangar, ex tarmarna men även lymf- och blodkärl som kan transportera bränsle, dels ut till muskelcellerna och dels ut till fettdepåer och levern.

Tolvfingertarmen

Det är här som den huvudsakliga matsmältningen sker. Tolvfingertarmen, den första delen av tunntarmen, släpper in små portioner av mat från magsäcken. Bland det första som sker i tolvfingertarmen är att saltsyran, som blandats med maten i magsäcken, måste neutraliseras med bukspott som bildats i bukspottkörteln. Sker inte detta då blir det ingen bra matsmältning i tarmarna. Om inte innehållet i tolvfingertarmen blir basisk fungerar inte nedbrytningen av proteiner och då uppstår inflammationer i tarmslemhinnan. Då skadas tarmludden och dess små körtlar som bildar matsmältningsenzymer förstörs. Det blir då svårare att bryta ner olika sockerarter, ex. mjölksocker, men även proteiner. Olika överkänslighetsreaktioner uppstår av detta: tarminflammationer, allergiska reaktioner, illamående och magont.

 

Tunntarmen: tomtarmen och krumtarmen

 

Tjocktarmen

 

Mopeden har en motor – kroppen har miljarder motorer. Dessa motorer kallas för muskelceller. De bildar olika ”arbetslag” som i kroppen kallas för muskler.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Shop
Kontakta oss